Totalt antall sidevisninger

tirsdag 12. mars 2013

Marius sokkene mine...

fikk jeg i går av en snill venninne . Disse fine Marius sokkene får jeg bruke med andakt og følelse , tenker jeg. Så fint strikket som de er ! Ja dette skulle bare være en liten tirsdags hilsen til deg , slik at du kunne se mine fantastiske nye sokker.Men når jeg skrev navnet Marius , så kan jeg ikke la være å tenke på Mariusèn min. Han som vi ventet sånn på . Han som hadde en liten storesøster på tre år som ventet veldig på ham. Marius vi sang for , lille Line og jeg , da han lå inne i magen. Marius som vi hadde ordnet i stand til at han skulle komme . Alle planene og alle drømmene. Jeg glemmer aldri alt det triste og vonde , jordmoren som sa at fosterlyden var borte . Fødselen der jeg lå alene og ventet på mitt døde barn .Hvor vakker han var når han kom ! Hvor trist det var å fortelle storesøster ! Hvor vondt og tungt det var . Dette er seksogtyve år siden , men det vil alltid være et savn. Hvor fint det hadde vært å ha en sønn på seks og tyve år ! Hvor trist det er å bare ha en grav å gå til. Hvor urettferdig livet er ! Det er i hvert fall sant!!!

Rart du , hvordan det er ! Marius sokkene . Det var de jeg skulle vise deg.

De er vakkre , ikke sant ?!!

8 kommentarer:

  1. Nydelege Marius sokkar. Fin gåve.
    Men for ei trist historie om det vesle barnet ditt.
    Ei oppleving som berre den som har opplevt det kan sette seg inn i.
    Ha ein fin tysdag !
    Klem

    SvarSlett
  2. Så fina sockar! Vilket arbete att sticka så vackert mönster. Ja, de får du vara rädd om. Och vad ledsen jag blev när jag läste om din son. Förstår att det värker i hjärtat fortfarande, att han inte fick leva.
    Jag fick min förste 6 veckor för tidigt och trodde inte han skulle få leva, lungorna var inte färdiga, men idag är han 40 år! Olika faller ödets lotter. Kram/Finas mammis

    SvarSlett
  3. Men så forferdelig trist, vennen. Tenkte at her er et inlegg om Mariussokker og da bare MÅ jeg fortelle om mobilesken som en kollega har strikket til meg, tenkte jeg... Men nå vet jeg ikke hva jeg skal skrive. Takk for at du deler med deg. Tenker masse på deg. Største klemmen

    SvarSlett
  4. Åh, din smärta och sorg går rakt i hjärtat. En smärta som förenar sig med en smärta av att själv ha förlorat en lillebror. Av att ha fått uppleva mina föräldrars stora sorg av ett förlorat barn.

    Stora, stora kramar till dig♥

    SvarSlett
  5. Så outsägligt sorgligt och så svårt att förstå. Vi miste vår son förra året, i halva graviditeten. Vi hade hört hans hjärtljud och sett honom vinka till oss på ultraljudet. Sen kom han och då var han död. Så liten och så vacker.
    http://queenofkammebornia.se/2012/may/vemod-blir-till-sorg-1.html
    Stor varm kram!

    SvarSlett
  6. Så fint du skriver om din son. Tomrummet kan inte fyllas av någon, men vi som finns kvar i livet får finnas för varandra. Jag önskar dig en fin dag!

    Kram från Maria

    SvarSlett
  7. Men hjärtat...försöker förstå hur det ska vara att ha ett barn begravt, att tänka tankarna hur gammalt det skulle varit om det fått leva. Att bära det och sedan mista det lilla livet.
    Jag förstår att du bär med dig Marius i dina tankar, hela livet. Vissa händelser i livet önskar jag vi slapp för det är både smärtsamt och orättvist!

    Varma tankar till dig och varm kram.

    Förstår att du blev glad över sockarna, de är så fina med sitt mönster. Är det mönstret som kallas Marius? Det är gott med snälla vänninor!

    Natti, natti
    Cia

    SvarSlett
  8. Sender en varm god klem...tenker alltid på lille Mariusen vår når jeg hører/ser Mariusnavnet...
    Klem lillesøster

    SvarSlett

Det er kjempe koselig hvis du har lyst til å skrive noen ord !